tjöööötar
2011-04-28 @ 21:26:44
aa men jag slogs av en tanke idag som jag vill skriva om. Att vara vegetarian känns så sjukt naturligt för mig! Och jag .. jag förstår inte hur man INTE kan vara vegetarian. Eller, jo.. fast näe. Så himla konstigt att inte vara det. Det är som... jag var på ett vimmel idag och dem bjöd på snittar och champagne. Jag dricker inte och förstår inte riktigt grejen med det heller. Känslan är bara obehaglig. Men till snittarna då va. Där var kött på alla (tror jag, var inte så sugen att kolla ordentligt för det luktade bara salami runt hela bordet) och det kändes så sjukt att se någon ta en snitt med kött och stoppa den i munnen. Liksom, hallå?! Vad sjutton GÖR du? Och om någon frågar ifall jag äter fisk eller kyckling (tydligen gör många "vegetarianer" det) så börjar jag skratta för... NEJ! Vem sjutton äter döda djur överhuvudtaget?! Spela roll om det är en fisk, en kyckling eller en gris. SAME SAME. Det har varit någon som levde, som kände känslor, som hade familj.
Äh jag bara kom att tänka på hur himla absurd världen är som massproducerar köttdjur som ska födas till bristningsgräns och sedan slaktas brutalt och känslokallt och sen stekas, grillas, kokas, whatever, och stoppas i munnen. SÅ. SJUKT. Att skapa något bara för att döda det. Näe.. CRAZY.
Aa
2011-04-28 @ 17:44:28
Framtiden är ett sånt ämne som ofta ger mig ångest. Jag var säker på min framtid (att den skulle spenderas med lukas och jag skulle alltid ha honom hos mig) och då kändes det bra. I skrivande stund inser jag ju att jag alltid kommer ha honom hos mig i hjärtat och det känns lite bättre. Jag vet att det finns mycket fint i framtiden. Men den skrämmer mig ändå, att tänka för mycket på. Så jag lever i nuet, njuter av vad som är nu istället för att oroa mig för vad som eventuellt är eller inte är i framtiden. Den kommer ju i vilket fall som helst och blir aldrig som man tänkt sig ändå, men vad som är nu kommer inte tillbaka. Njut i stunden, lev i stunden. Låt den inte passera i din oro. Det löser sig :)
Tre elefanter på en liten liten spindeltråååd
2011-04-27 @ 00:22:11
Men spindeltråden är där. Silvertråden. Honungen. Ljuset. KÄRLEKEN. Jag är.. lycklig. Jag kan hitta lycka i min tillvaro. Jag pratade idag med någon. Någon som gav mig ett fint tips och jag ska tänka på det alltid när jag har en svagare stund. Jag ska minnas känslan, känslan när jag stod där i solnedgången och vinden blåste i mitt hår. När orden jag hade i huvudet var sagda av ren kärlek, rent ljus, ömhet. Sanning. Dem var 100% sanna. Jag vet det, för det känns i hjärtat.
Och du är så busig, för du visste hela tiden. Du visste. Hur kunde du veta?
Och kommer du att acceptera? Acceptera att det kanske inte blir riktigt som du tror. Eller så är det så. Det spelar ingen roll. Du visste, du hade rätt och jag är glad att det är så.
Kanske kan vi prata om det någon gång. Det hade varit intressant.
Men du ville att jag skulle berätta för henne först. Kanske kan jag göra det.
Medijogging
2011-04-26 @ 20:54:05
Ville bara skriva det. Det är världens bästa grej. Aa men vad är det då? Det är vad jag gör. Jag har bara inte haft ett namn på det förut.. Men nu vill jag sprida det, dela det med andra. Så namnet kom till mig. Medijogging. Det är meditation och jogging kombinerat, en helt fantastisk kombo! När jag joggar är det inte för att bli smal eller vältränad utan för att låta min kropp göra sig av med mina psykiska blockeringar och problem. När musklerna jobbar och svett bildas så avdunstar många tunga energier. Problem i det psykiska kan sätta sig i den fysiska kroppen om du bär på dem tillräckligt länge. Så jag springer. Jag springer och låter kroppen jobba bort dem, låter dem följa med svetten ut ur kroppen och släpper taget om dem. Släpper taget om rädslor, stress, ångest, alla tunga energier jag bär på. Och när jag släppt taget om dem så brukar jag stanna upp i naturen och bara andas. Lyssna, känna. Låter mig fyllas med ny, lätt, energi. Ljus. Kärlek.
Det här är ingen aktivitet jag utför tillsammans med andra. Jag har inte musik i öronen när jag springer utan jag lyssnar till naturen, låter naturen och kroppen jobba och hjälpa mig. Jag springer vart jag känner för, jag stannar och mediterar lite djupare när jag känner för det..
Och det är världens bästa grej alltså. Den passar mig perfekt. En dag bara kände jag att jag ville ut och springa, jag lyssnade på mig själv och gjorde det. Och jag upptäckte KRAFTEN som det ger. Jag köpte ett par ordentliga skor och lite träningskläder och sen var jag igång. Jag springer när jag känner att det behövs. Och det känns alltid så himla skönt efteråt. Jag kan inte .. det känns som honung.
Så vad jag ville säga var väl.. prova det! Och lyssna på dig själv. Följ din inre röst.
Det här är ingen aktivitet jag utför tillsammans med andra. Jag har inte musik i öronen när jag springer utan jag lyssnar till naturen, låter naturen och kroppen jobba och hjälpa mig. Jag springer vart jag känner för, jag stannar och mediterar lite djupare när jag känner för det..
Och det är världens bästa grej alltså. Den passar mig perfekt. En dag bara kände jag att jag ville ut och springa, jag lyssnade på mig själv och gjorde det. Och jag upptäckte KRAFTEN som det ger. Jag köpte ett par ordentliga skor och lite träningskläder och sen var jag igång. Jag springer när jag känner att det behövs. Och det känns alltid så himla skönt efteråt. Jag kan inte .. det känns som honung.
Så vad jag ville säga var väl.. prova det! Och lyssna på dig själv. Följ din inre röst.
Ett val
2011-04-26 @ 17:45:59
Valet att äta kött. Valet att äta vegetariskt. Ibland är det som att köttdieten är det "neutrala" läget och man tar sig ifrån någon sorts NORM genom att välja vegetariskt. Vad jag aldrig tänkt på innan jag blev vegetarian är att.. det är faktiskt ett val att äta kött också. Det är ett aktivt val du gör. Du väljer att köpa kött, att tillaga det och stoppa det i munnen, tugga och svälja. Om du inte väljer ekologiskt kött så VÄLJER DU att vara en del av dem brutala massmord som pågår helt lagligt världen över. Det är sällan ett medvetet val, att vara en del av det. Att stödja mördarna med dina pengar. Men det är ett val ändå. Och all information finns där ute. Du kan se med egna ögon hur det går till i köttindustrin. Men du blundar. För du vill inte inse konsekvenserna av ditt handlande. Du vill inte tro på det. Du vill inte veta. Du stoppar öronproppar i öronen så du ska slippa höra offrenas dödsvrål och rop på hjälp.
En dag fick jag höra att jag var vegetarian för att jag tyckte att kött var äckligt. Så är det inte. Jag tycker att kött kan vara gott. En rostad macka med skinka tillexempel. Eller en laxbit. Det är vägen från DJUR till PÅLÄGG som jag tycker är äcklig. Och den vägrar jag vara en del av. Jag stöder det inte. Jag tar avstånd. Jag väljer vegetariskt.
Det finns en bok som heter "vinden är min mor". Den är om en indianstams kultur. Där äter dem kött. Men det är så vackert, för han berättar hur dem berättar för djuren att människan behöver deras kött. Och dem lär sig om anatomi på djuren så att dem vet hur man ska döda djuren så snabbt och smärtlöst som möjligt. Hur de offrar till djuren och ger tillbaka till naturen för att bibehålla balansen. SÅ hade jag kunnat leva. Ibland. Men jag klarar mig på vegetariskt :-) Jag klarar mig finfint.
Och jag är inte bitter. Jag bara funderar. Vill du fortsätta äta kött, så gör det. Jag tänker inte klaga på dig. Ifrågasätter du mig så kommer jag förklara och jag kommer berätta sanningen. Vad mer kan jag göra? Fortsätta ljuga, fortsätta linda in dig i bomull så du slipper tänka på alla lik du ätit under din livstid och alla lik du kommer fortsätta äta? Tycker du att det är gott, fine. Jag accepterar att hela världen inte vill bli vegetarianer. Och det är okej. Så om du är en köttätare och du läser denna bloggen, bli inte rädd. Jag ser inte ner på dig och tycker inte illa om dig. Ja, jag tycker förmodligen att det du gör är fel. Men det är inte upp till mig att bestämma vad som är fel för någon annan. Det är ditt eget ansvar att välja vad som är rätt och fel för dig.
En dag fick jag höra att jag var vegetarian för att jag tyckte att kött var äckligt. Så är det inte. Jag tycker att kött kan vara gott. En rostad macka med skinka tillexempel. Eller en laxbit. Det är vägen från DJUR till PÅLÄGG som jag tycker är äcklig. Och den vägrar jag vara en del av. Jag stöder det inte. Jag tar avstånd. Jag väljer vegetariskt.
Det finns en bok som heter "vinden är min mor". Den är om en indianstams kultur. Där äter dem kött. Men det är så vackert, för han berättar hur dem berättar för djuren att människan behöver deras kött. Och dem lär sig om anatomi på djuren så att dem vet hur man ska döda djuren så snabbt och smärtlöst som möjligt. Hur de offrar till djuren och ger tillbaka till naturen för att bibehålla balansen. SÅ hade jag kunnat leva. Ibland. Men jag klarar mig på vegetariskt :-) Jag klarar mig finfint.
Och jag är inte bitter. Jag bara funderar. Vill du fortsätta äta kött, så gör det. Jag tänker inte klaga på dig. Ifrågasätter du mig så kommer jag förklara och jag kommer berätta sanningen. Vad mer kan jag göra? Fortsätta ljuga, fortsätta linda in dig i bomull så du slipper tänka på alla lik du ätit under din livstid och alla lik du kommer fortsätta äta? Tycker du att det är gott, fine. Jag accepterar att hela världen inte vill bli vegetarianer. Och det är okej. Så om du är en köttätare och du läser denna bloggen, bli inte rädd. Jag ser inte ner på dig och tycker inte illa om dig. Ja, jag tycker förmodligen att det du gör är fel. Men det är inte upp till mig att bestämma vad som är fel för någon annan. Det är ditt eget ansvar att välja vad som är rätt och fel för dig.
Harry Potter
2011-04-25 @ 23:38:28
Många tankar. Många texter i huvudet som väntar på att bli nerskrivna. Men med huvudvärk och vetskapen att jag ska upp tidigt imorgon så går jag och lägger mig i stället. Imorgon börjar skolan igen. Jag behöver all energi jag kan uppbringa för att klara det.
söndag fast måndag
2011-04-25 @ 19:30:21
Ligger på sängen, sänghimlen omkring mig skapar en trygg atmosfär. Solens sista strålar letar sig in genom fönstret. Jag blir randig av solen när den passerar persiennerna. Lugnande musik i öronen. Hjärtat slår hårt och jag mår illa. Jag känner mig rädd och ensam och jag önskar att det fanns någon bredvid som kunde hålla mig i handen. Någon som jag kunde dela mig själv med. Jag börjar redan bli trött på att dela mig själv med alla. Jag orkar inte det. Eller så är det bara att jag inte vill orka. Jag vill ge upp.
You're tired. Tired of everything, tired of nothing. You just want someone to be there and hold your hand. But no one is going to be there. You know you have to be strong for yourself, because no one can fix you. But you are tired, tired of being strong. For once you just want it to be easy. To be simple. To be helped. To be saved. But you know you won't be. But you're still hoping, still wishing. And you're staying strong and fighting with tears in your eyes. You are fighting.
Ett litet leende
2011-04-25 @ 15:35:57
"Strunta i resultatet. Lyssna istället och gör vad som känns bra. Fundera på syftet. VARFÖR. Ställ dig den frågan och genomför inga handlingar förens du hittat svaret. Om syftet är välmening är en handling eller ohandling berättigad. Men låt inte resultat eller omdömen blurra ditt seende så att du glömmer bort syftet. Var i stunden. När du är någon annan stans i huvudet eller när du inte vet var du är, då kan ångest komma. Men om du är i tryggheten, i ljuset, närvarande, i sanningen, om du är där det känns bra. Då kommer inte ångesten. Då kommer kärleken."
wishes
2011-04-25 @ 13:01:52
Friends are like honey. They soothe your sores . They calm you down. They make you taste the sweetness of life.
Kärlek
2011-04-25 @ 00:11:41
Kväll. Natt. Igen. Det är någonting alldeles magiskt med kvällar, nätter och väldigt tidiga morgnar. Jag har precis sett en film. Och som vanligt så hittade jag nåt att inspireras av. Eller.. något att må bra av. Jag är ung. Jag är 19 år. Det är knappt någon ålder. Och jag har haft en kärlek. Jag vet inte hur vanligt det är bland 19-åringar. Det spelar ingen roll. Men jag vet tillräckligt för att förstå hur himla lyckligt lottad jag varit som fått känna såna starka grejer som kärlek, redan. Det finns dem som går genom hela livet utan att känna så. Jag kan inte sätta ord på mina tankar riktigt men jag menar bara att.. jag har hela livet framför mig att hitta nästa kärlek. Den första behöver faktiskt inte vara den enda. Det är okej om det är det. Men det finns kärlek överallt. Det finns mer kärlek i denna världen för mig. Jag behöver bara öppna ögonen (eller hjärtat) och SE den.
Även om det inte alltid är just den kärleken som jag skulle vilja känna eller se så är det fortfarande kärlek.
Tell me when you hear my silence
2011-04-24 @ 20:52:03
"Spända muskler och kroppsdelar skapar rum för aggressivitet och egoism. Gå därför lätt och avslappnat så att du alltid kan känna frihet och närvaro"
there's a possibility
2011-04-24 @ 20:49:00
"Möjlighet. Det är ett vackert laddat ord. Om du sitter stilla eller skyndar framåt och glömmer ta vara på livets möjligheter så missar du mycket. En möjlighet är inte alltid något roligt utan kan likväl vara något som känns jobbigt eller tråkigt. Det är ändå en möjlighet och jag råder dig att gå en balans där emellan."
peptalk
2011-04-24 @ 15:47:13
Varför känner jag mig plötsligt obekväm när jag ska träffa andra människor? När jag är ensam så har jag det bra ju. Då är det skitsamma hur jag ser ut. Det viktiga är fasiken inte vad ANDRA tycker om mig, det viktiga är vad JAG tycker om mig. För det är DET som syns utåt. Självkänslan. Jag vet att jag är en skitbra person och so what om jag inte ser ut som andra människor vill att jag ska se ut.. Det är ju absurt att bry mig om det. Jag är bekväm med mig själv och det är det som räknas. För det är jag som alltid kommer behöva dras med mig själv. Ingen annan. JAG är prio ett i MITT liv. Annars finns jag ju inte.
Hur som helst
2011-04-24 @ 03:08:33
Klockan är mitt i natten och jag känner att.. det är okej. Jag klarar mig.
Det är inte första gången jag känner såhär men det är ändå precis lika skönt när den känslan dyker upp. För jag vet att den är sann. Ibland glömmer jag bara bort det bland allt det andra. Jag älskar dig för allt. För vem du är, för vad du gjort för mig. Du är den bästa jag vet. Det spelar ingen roll hur framtiden ser ut för jag har dig i dåtiden. Och där kommer du alltid att vara. Du kommer att följa med mig resten av livet, i hjärtat. Du kommer alltid att finnas där och inspirera mig och pusha mig. Om jag inte hade träffat dig.. vågar inte, vill inte ens tänka på det. Jag är så himla himla glad och tacksam över varenda sekund som jag känt dig. Både de bra och de dåliga sekunderna för varenda en av dem har lärt mig något. Något nytt om mig själv, om livet, om vad som helst.
Jag leker med tanken att du skulle läsa det här. För det kan du. Vem som helst kan läsa det här. Och visst.. det är skitläskigt. Men kanske kan det jag skriver hjälpa någon annan. Kanske kan det vara bra eller roligt eller intressant eller tankeväckande för någon annan att läsa. Mest skriver jag för att för mig är det skönt att få ut. Senare kan jag gå tillbaka och inspireras av mig själv under dåliga dagar.
Innan har jag skrivit till dig att det finns massor med saker som jag skulle vilja berätta för dig. Det finns oändligt mycket jag vill prata om, visa, berätta, fråga, veta, dela med dig. Inte för att .. aa jag vet inte. Vinna något på det själv eller .. näe. Utan för att du är min vän.
anna tipsar
2011-04-24 @ 00:26:55
Nää denna bloggen skulle inte skrivas för någon annan än mig själv, men så råkade jag snubbla in på statistiken och se att jag faktiskt hade några läsare. Så busigt!
Så tänkte jag att jag kan dela med mig av ett litet tips. Lagom enkelt och allt :) Och med en otroligt professionell bild också.. *host*
ANSIKTSVATTEN.
Right. Värsta grejen. Har aldrig använt det själv, liksom inte fattat meningen.. :S men så fick jag tag i detta tipset mitt i en svag renoveringsperiod (renovering av mig själv alltså.. jag har såna ibland. det är då jag bestämmer att jag ska bli bäst i världen på att fota, eller klippa av allt håret, eller rensa bland a-l-l-a mina grejer, eller byta klädstil helt osv osv.) och jag föll som en fura. Vad nu det betyder. Och jag gillar det fortfarande och det är ett bra tecken! Det här ansiktsvattnet har iallafall lugnat ner min hy och jämnat ut hudfärgen (hahaha...). Det är ett ansiktsvatten man gör själv förresten, det har jag ju inte sagt. Men det är nog det bästa med det! Du gör det själv och det är helt naturligt. Innehåller TVÅ ingredienser. Äppelcidervinäger och vatten. Inget skit här inte.
Bla bla bla. Hur gör man då????
Superlätt. Häll upp lite äppelcidervinäger i nån skål eller litet glas eller aa.. välj själv. Och tillsätt vatten. Tänk ungefär... 1/4 - 1/10 äppelcidervinäger. Resten vatten. Och nää det luktar inte gott (det luktar apa) men när det torkat in i hyn så luktar det inte någonting alls. Jag lovar.
Jag brukar skölja av ansiktet och sen baddar med sånt här. Tänk på att inte blanda för mycket för det blir gammalt efter kanske 3-4 dagar och det går inte åt så mycket på en bomullstuss.
Hoppas någon läste och tyckte det var intressant,
TJAARÅ.
babbelibobbeli
2011-04-22 @ 22:19:22
Jag busar lite och läser på en gammal blogg. Där finns en del inlägg som är väldigt inspirerande och jag funderar på att köra en "ur arkivet" kategori. För sånt som liksom inte är skrivet i realtid.
Nu är det kväll hur som helst. Kvällar, eftermiddagar.. det är den bästa tiden på dygnet. Det är en magisk tidpunkt. Twilight baby. Och jag har lite lust att se en film. Eller hundra. Men inte ensam. Jag skulle vilja samla några människor (och djur) hemma hos mig och bara se på film. I flera timmar. Tills ögonen trillade ut och vi glömde bort våra namn. Alla får välja vars en film. Det hade varit awesome.
Istället lägger jag mig och skedar med min kise. Trodde jag, men så började nån smälla nyårsraketer, hunden skäller och katten stack. Oh well.
glad påsk önskar flickan med fjädrar i håret
2011-04-22 @ 13:57:57
Ärlig
2011-04-22 @ 10:51:50
Jag bad om att få förbättrad hy så att andra skulle ha lättare att följa mina steg och inspireras av mig, att lättare ha förtroende för mig.. och jag fick svaret "Men dina ord måste vara av sanning". Då log jag. För jag kanske vill kunna prata om vissa handlingar som väldigt bra och "rätt", men jag kan inte prata om någon annans verklighet än min egen. Jag kan inte ha en annan erfarenhet än min egen, och den är min att berätta om.
En sann väg är nyanserad och har blivit influerad/formad/skapad av individerna som gått den. En falsk väg är en väg av lögner, många kopior på varandra, plastig, förutsedd och alltid "likadan". Så tänker jag. Men alla har sin egen sanning och ingens sanning är mer eller mindre sann än någon annans.
don't you think
2011-04-21 @ 20:40:04
konstigt hur tomhet kan vara bedövande
Today is a gift, that's why we call it present
2011-04-21 @ 16:40:38
och mitt hår börjar bli "långt" och det var väl det jag ville men jag vet inte vad jag ska göra med det nu. det kommer få växa och växa och växa och sen kommer jag kanske klippa av det och så börjar karusellen om. future will tell.
onsdagstankar (trodde jag, men såg sen att det var torsdag)
2011-04-21 @ 14:56:39
så idag mår jag bra. jag har varit på en mindre shoppingtur och hittat en ny klocka, en rygga, en poncho och ett par röda solglasögon. nu sitter jag på golvet med min kise och det är supernice. jag tänkte på en sak innan.. när jag satt i bilen. Jag har finnar. I hela ansiktet. Och jag nästan vill skämmas för det, jag nästan vill må dåligt och känna mig ful och sminka över dem. Men min hud mår bättre än någonsin, den är inte kvävd av silikoner och mineraloljor, paraffiner och parabener. Den mår bra! Det är bara massa skit undertill som måste ut. Finnarna är inte såna som går att trycka utan det är bara som röda prickar i ansiktet. Det ser lite ut som att jag har röda hund, haha. Men ändå kan jag inte förmå mig själv att må dåligt över det. Finnar är inte ett tecken på dålig hygien. Läkare vet inte ens varför man får finnar. Så skitsamma. Jag tar hand om mig och jag känner mig fin och jag är det också. Jag har finnar, någon har tatueringar, någon har ärr, någon har fräknar, någon har helt clean hud, någon har pormaskar. Det spelar ingen roll för alla människor är precis lika fina i utseendet. Det finns inga fula människor. Det finns bara människor som ser olika ut.
Jag tänkte börja med P-piller igen. Jag började faktiskt med dem igen, i två veckor. Men nej, jag ska minsann följa känslan. Det känns inte bra att käka p-piller. Jag vet att mina finnar skulle försvinna om jag började med dem men det finns inget behov av p-piller hos mig. Att äta hormoner stoppar min egen kropp från att läka sig själv. Det finns en mening med allt och det är inte bra att leka sådär med kroppen tror jag. Dessutom, miljöpåverkan är inget barnmorskan berättar om men den är hemsk! Jättemycket hormoner följer med ut i havet via urinen och många fiskar och havsdjur blir deformerade.
Not gonna be a part of it.
Aknen kanske läker nån gång, men just nu spelar det ingen roll för den är en del av mig precis som mina armar och ben. Även om den är en del jag kanske inte uppskattar lika mycket så är den fortfarande en del och jag tänker vårda den och se till att det inte blir infekterat utan ordentligt rengjort och fritt från massa kemikalier och tilltäppande medel.
Meditera mera
2011-04-20 @ 23:45:54
Jag har tappat det lite och det märks.. Att meditera är för mig ett sätt att sålla bort all den tunga energin som jag går och bär på och som drar ner mig. Att släppa taget, att lösa upp blockeringar, att lättare förstå och acceptera och älska.
Det finns en mening med allt. Det kanske inte är lätt att se meningen just nu, det kanske inte ens går att se meningen förens efteråt, men den finns alltid där.
When life gives you a hundred reasons to cry, turn back and give life a hundred reasons to smile.
2011-04-20 @ 16:25:56
Möjligheter eller problem? Vad väljer du att se? Vad väljer jag att se?
Innan har jag sett många problem. Jag har liksom glömt bort hela grejen med att... jag har ett val. Javisst finns det saker som gör riktigt riktigt ont, som drar ner en i ett bäcksvart hål där ljuset inte kommer åt. MEN det finns fortfarande ett val. Antingen så stannar du där nere på bottnen av det mörka hålet. Eller så kämpar du dig upp. Hittar ljuset. "Happiness can be found even in the darkest of times. If one only remembers to turn on the light". Se möjligheterna som finns hos dig nu, istället för att se problem.
Jag tänker göra't. Försöka.
Numera tänker jag inte se tillbaka och sakna det som varit. Det är väl ganska onödigt, då det varit och alltid kommer att ha varit? Dvs det kommer alltid att finnas hos mig. Och det är ganska dumt att sakna något som finns hos en, visst? Så jag tänker se mina möjligheter och komma ihåg dem istället. Det är nu jag har möjligheten att hitta någon annan som jag kan dela all den goa energin med. Att föra vidare kärlek, ljus. Hjälpa andra. Innan var jag så fokuserad på dig och mig. Det var min värld. Du och jag. Inget annat. Och det blev för mycket spänning i den såpbubblan jag låst mig i, så den sprack. Jag riktade för mycket energi in i vår bubbla, det fick inte plats. Och nu ser jag ju att det finns en hel värld här ute. Ibland gör det så att jag känner mig ensam.. för det finns ingen riktigt nära längre. Det finns ingen som jag kan dela mig själv med och då känns det som att jag inte finns. Och det kallas bekräftelsebehov. Någonting jag försöker jobba bort. För vad är jag egentligen?
49. Take the bicycle to Glumslövs Backar
2011-04-15 @ 23:23:20
Right hehe. Jag cyklade inte, jag tog bussen och gick en sjujäkla runda alltså. Tre timmar! En sån där dag som jag alltid kommer ihåg. Men fint vare :) Och syftet med målet från början var att faktiskt ta den där fotorundan som jag tänkt. Det händer så lätt att jag har idéer som förblir idéer. Booring!
pling plong
2011-04-15 @ 22:58:10
Sommarnatt. Efter att jag följt en ny vän till bussen så smög doften av sommarnatt sig in i min näsa och ett minne dök upp till ytan. Ett minne om dig och mig. Den där helgen vi spenderade tillsammans på Ven. Den där natten när jag rusade ut ur huset, när alkoholen retat upp mig och gjort mig förbannad och sårad. Och du följde efter. Du ringde och jag gömde mig. If I faced you, I would've had to face my problems too. Till slut fick du komma till mig. Och när vi satt på bänken i hamnen och jag kunde känna mig trygg igen.. det var skönt. Du var en trygghet för mig då och du är en trygghet för mig fortfarande. Så kommer det alltid att ha varit. En känsla lämnar aldrig sinnet. Den finns där alltid i minnet. För mig är du trygghet. Och jag är kaos.
such a beautiful day
2011-04-15 @ 08:32:17
to feel like shit, to act like shit, to not do a shit.
to. not. give. a. shit.
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
2011-04-14 @ 23:52:42
go to hell. please. and take me to a place where it's quiet.
vill. inte.
why. am. I. so. stupid. questionmark.
Inte lika lätt ensam
2011-04-14 @ 23:47:14
Igår hjälpte du mig. Bara genom att prata med mig. Mest om nonsens. Men det var den där lilla uppskattningen, det lilla att kunna prata med dig igen.. det hjälpte mig. Att du ville hjälpa mig, att du försökte hjälpa mig.. igen. Egentligen är det inte konstigt. Samtidigt som det är. Det beror lite på vilken syn på verkligheten man väljer att ha. Men jag vågade inte förvänta mig nåt. Jag vill inte förvänta mig nåt.
Ikväll är jag ensam. Och det är dubbelt så svårt. Men det går. För jag klarar mig ensam. Det är bara tio resor runt månen och tillbaka roligare med dig. Och enklare.
svimmel svammel
you gave me butterflies
2011-04-14 @ 11:40:32
du är den bästa
2011-04-14 @ 00:48:06
och jag kommer aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig glömma dig. Du är det absolut bästa som har hänt mig. Någonsin. Jag älskar dig. Så himla mycket. Och inte längre på det där egoistiska sättet. Du är helt enkelt underbar. Helt helt helt underbar. Bara så du vet :)
kvällen är mörk och ensam och då kryper allt det där fram
2011-04-13 @ 23:07:35
Jag försöker, jag har tagit fram alla dokument, alla böcker osv osv osv. Jag försöker plugga till imorgon, jag har en redovisning och på fredag ett prov. MEN DET GÅR JU INTEEEEEE. Jag får panik för att det är så mycket. Jag får ångest och panik och jag kan inte tänka. Hjärtat slår i trehundrasjuttio och det blir härdsmälta i huvudet. Och varför är det alltid på kvällen, när alla andra behöver sova, som jag får sånt här? Jag kan ju inte tvinga nån annan att vara uppe med mig.
Jag är lite som Jesus, jag var död och återvände igen.
2011-04-13 @ 20:54:45
Det är möjligt. Du behöver inte ens vara kristen. I'm not.
But I have faith, hope and love with me.
And I have a belief, just not everyone else's.
..och jag tycker kors är fina
Uppskatta mig för vem jag är, inte för vad jag gör
2011-04-13 @ 19:51:05
that's my legs.
Tankar på tåget
2011-04-13 @ 19:17:53
Denna texten handlar om sånt som bara är.
Allt behöver inte definieras.
Kanske låter det ignorant, för om man inte kan definiera till exempel en händelse, hur ska man då uppleva den?
Genom att inte definiera så låter du händelsen vara som den är och istället för att se den som antingen positiv eller negativ kan du se den på flera sätt, i olika dimensioner.
Genom att inte förklara så behåller du allt, varenda litet glitter som så lätt faller bort i det verbala språket. Så bara lev. Känn. Låt det som händer hända, låt det som känns kännas. Upplev.
Du behöver inte förklara. Inte för någon. Inte ens för dig själv. Bara gör det som det känns som du ska göra. Och lämna hjärnan hemma. Strunta i vad "logiken" eller "förnuftet" säger till dig ibland. Följ hjärtat, följ känslorna.
Let go
2011-04-13 @ 10:49:39
Min blogg är full av citat
2011-04-12 @ 21:51:39
"hopp är viktigt, det handlar väl inte såå mycket om vad man hoppas på, bara det är positivt för någon, right?"
Inspo
2011-04-12 @ 20:20:12
Läste en helt otroligt inspirerande grej idag..
"Gör vad som känns bra, gör vad som känns rätt. Hur kan det då vara annat än rätt?
Att grubbla är ingen känsla, det är ett mönster. Visst känns det väl som något du inte vill göra? Alltså känns det inte bra. Alltså är det inte bra. Svårare än så är det inte. Livet är i grunden inte svårt, men det om något blir vad du gör det till. Så gör det till något bra.
Du vill utveckla din känsla, hur ska du kunna göra det genom tänkande? Våga låt känslan styra även dina handlingar. Låt den styra dina fingrar, det du gör. Låt det du känner bli en del av dig.
Om något känns jobbigt, var inte alltför snabb med att eftersträva förändring. Om du inte känner den jobbiga känslan fullt ut kommer den inte heller kunna lämna dig helt. Du vet att problemen måste få lära dig något innan de lämnar dig, samma sak gäller med känslor. Först när du känt en känsla kan du göra dig av med den. Detta märker man ofta vid känslor som har en negativ stämpel. Exempelvis sorg, du kan bära på den i flera år under ytan, just för att du inte tillåter dig själv att visa den. Släpp ut den, låt den agera över dem den tillhör. Det fungerar inte längre att vända och vrida på känslan, låt den komma ut. Känn den."
(okaj jag har ändrat sista delen för den handlade om ilska men eftersom ilska inte är min känsla tog jag bort det. Och jag har också valt ut de delar av texten som kändes helt sjukt inspirerande just för mig. Originaltexten var något längre och är ur en session med en häst som heter Emboss. Tjejen som gjort sessionen heter Linnéa.)
Vattendroppar
2011-04-12 @ 13:37:54
Jag har aldrig riktigt sett hur vackert regn är. Jag har alltid uppskattat det. Det är lugnande och renande och lättande. "Let the rain wash away your worries". Men idag, nu, när jag sitter på tåget och tittar ut så fokuserar jag på regndropparna som letar sig ner längs fönstret. Det är silvrigt, glänsande och tidlöst. Det är så himla fint. Hela vägen från min stad till en annan, 40 minuter, spenderar jag med att titta på hur dropparna jagar varandra, hur de delar sig och går ihop, rinner i olika mönster. Det är så coolt och fint och världens bästa tidsfördriv.
Jag gjorde likadant när jag var barn, då brukade jag välja en droppe och tänka "den kommer vinna". Men det handlar inte längre om vem som vinner. Det är vägen till målet som är det vackra, det intressanta, det betydelsefulla. Oavsett om droppen vann eller inte så är det vägen dit som hypnotiserar mig. Och jag tittar inte längre efter vinnardroppar, jag tittar på alla och kommer ihåg dem tillsammans. Tillsammans utgör dem ett minne. Varenda en är lika viktig som oviktig. Dem är.
why did I go
2011-04-12 @ 13:29:22
when I could've stayed right there with you?
live now, love always
2011-04-12 @ 09:29:26
"Låt inte tomheten slå ner dig. Fyll den istället med sånt som är fint. Ta vara på allt som finns omkring dig."
"there's no right or wrong. there's just one way or another and different consequences."
2011-04-11 @ 21:26:26
you know.
lättroad
2011-04-11 @ 18:09:35
ny design på mjölkchokladen.. det är sånt enkelt vardagsgrejs som kan få mig att stanna upp och bara "wooow!! har du sett?! vad coooolt!" och köpa mjölkchokladet fast jag inte ens vill ha choklad. Inte förrens om en månad iallafall. Men då kanske det är gammalt? :( äsch får väl ta och ge bort det. Eller hänga det på väggen. Som jag gör med allt annat.
7. Get a tattoo
2011-04-11 @ 17:57:05
feeling rather blue today
2011-04-11 @ 13:20:36
blå tröja, blå byxor, blå skor.
inspo
2011-04-10 @ 22:20:13
möta sina rädslor
2011-04-10 @ 21:04:43
så det blir många inlägg idag. men det är söndag och jag vill faktiskt inte göra nåt annat än att bara skriva av mig. tömma huvudet på allt som är där inne. och vad jag tänker nu är att.. jag har precis blivit lite mer offentlig. jag har varit medlem på bilddagboken ett tag nu (ett år kanske?) och senaste tiden har jag haft lås på min. Jag har varit väldigt personlig och det har hjälpt mig mycket att vara där. och idag så delade jag med mig av min bloggadress där. och det känns lite obehagligt.
hehe jag vet inte.. det är nåt med att vara öppen och offentlig som skrämmer mig. det har jag kanske redan skrivit om.. men det är läskigt. för människor kan skapa sig en bild utav mig utan att ens ha träffat mig och de kan gå miste om så mycket och tro att jag är nån helt annan än vem jag är. men vad gör det?
kanske är det att jag har ett citat i bakhuvudet.. ett citat som ekar, varje gång jag gör nåt som registreras av någon annan. jag kommer inte ihåg citatet exakt men det har att göra med att inte vara så himla överallt.. utan att det ska finnas saker att upptäcka också. att ens facebookvänner inte ska veta allt om en utan det finns hemligheter, gömda pärlor, under ytan.. som man själv får upptäcka..
believe in magic
2011-04-10 @ 20:27:15
"Var stilla. Titta dig omkring och se miraklena som finns. Se på allt som är intressant och som du glömt bort. Återupptäck. Låt din fantasi svepa dig med sig. Koppla bort allt det du tror är verkligheten och låt "det där andra" komma och hälsa på. Det där som är magiskt."
found an old handprint of yours on my window today.. it felt strange.
2011-04-10 @ 20:22:16
och jag har inaktiverat min facebook. det känns också konstigt. men skönt. och jag tänker.. kändes det skönt att se ditt handavtryck? en bekräftelse på att du faktiskt varit en del av mitt liv, att du funnits i detta rummet, en bekräftelse på att jag inte bara drömt ihop allt? för allt som var du, allt som tillhör dig.. det är borta. Men i spegeln ser jag din gitarr, och uppe på bokhyllan står din låda. och i hjärtat finns du. I min personlighet finns du. Du är en del av mig. betyder det att jag inte kan släppa taget? Nej.. därför att du är en del av dåtiden och det är då som har format nu. du kommer alltid vara en del av mig. Och det känns bra.
Det hade passat med lite regn nu. Men eftersom det inte är så får jag tänka mig regn istället. Det fungerar nog lika bra :)
inspo
2011-04-10 @ 13:34:44
you teach me about patience, gratefulness and to be
2011-04-09 @ 23:40:14
I love you to the moon and back again
Things I love
2011-04-09 @ 17:54:16
Piano och akustisk gitarr. Inte nödvändigtvis med sång eller annat instrument till. Och idag hade jag sån tur! Jag tänkte trippa in på Espresso House för lite vanligt lördagsplugg men denna lördagen var jag ovanligt tidig. Kvart över elva klev jag ur bilen vid teatern och wow vad det var mycket folk! En kul, tuff tjej stannade mig och pratade om nån skola och erbjöd mig sen en sån gul markeringspenna. Jag svarade vänligt nej tack för jag behöver ingen. Då fick jag ett "jo för fan, ta en nu, dom är gratis!" och det var så komiskt så jag tog en.
Iallafall. Eftersom hon stannat mig så stod jag stilla. Och det var otroligt härligt väder. Det kändes så rätt, så bra. Jag traskade in på Espresso House och slogs av hur tomt, ensamt, mörkt och tråkigt där var! Så jag vände på klacken och gick ut i solen igen, till alla människorna. Det kändes lite läskigt, lite nytt. Att inte göra som jag brukar. Fick syn på en skylt. "Lördagscafé". Funderade på om jag skulle dit. Jag vågade inte riktigt men var ändå nyfiken. Så kom tuffa tjejen fram till mig igen och frågade om jag ville tävla. "Näe, men jag funderar på det här lördagscaféet, vad det är för nåt", "Ingen aning, var är det nånstans?" och hon läste på skylten. "Det står teaterrestaurangen, men är det där då?" sa jag och pekade. "Ja om du går in där så hittar du kanske. Det verkar jätteroligt!" svarade hon och knuffade mig över den där kanten, vallen av rädsla.
Jag hittade in, satte mig vid det enda lediga bordet (som om det väntat på mig) och njöt av ljuset, alla människorna, stämningen och den underbara pianomusiken.
I'ma play by my own rules. as always.
2011-04-09 @ 17:50:25
3Y
2011-04-08 @ 20:22:18
Friday. Lonely. Headachey.
Längtar framåt, till nästa vecka eller redan imorgon eller kanske om en timme. Väntar på att någonting ska hända. Varför gör jag så? Väntar och väntar och tomheten växer och växer. Det finns säkert någonting här. Precis just nu. Någonting att göra, att uppleva, att uppskatta. Så jag ska sluta vänta. Jag ska börja skapa.
en bild på mig för jag såg så himla mjuk och snäll ut i spegeln och detta är bilden jag tog därför.
Att flyga
2011-04-07 @ 23:07:02
Jag har själv varit där. Den som inte ville ha hjälp. Den som gick till attack, som låg på bottnen men inte ville göra nåt åt det av rädslan för att inte veta. Att tappa kontrollen. Men så träffade jag någon. Någon som vände upp och ner på mig, som hjälpte mig att må bra och som hjälpte mig att rasera vissa av de där tjocka tegelväggarna jag byggt upp runt mig själv. De som stängde in mig på en mörk plats. Sen fick jag prova vingarna själv. Och vilka vingar!
Ibland tappar jag balansen och saknar de där stödhjulen som han var. Ni vet kanske hur det är när man lär sig cykla. Man trillar några gånger och skrapar upp huden. Det blir sår som blöder och gör ont, sedan blir det en kliande skorpa och sen är det läkt. Kanske trillar jag några gånger till. Men jag lär mig så smånigom att cykla utan stödhjul. Att flyga utan att hamna i obalans av minsta lilla vindpust.
Handfallen
2011-04-07 @ 22:52:45
När någon går till attack.. då blir jag ledsen. Handfallen. Inte för att det är synd om mig, utan det är synd om den där andra som på något sätt känner sig hotad och måste hävda sig. Genom att attackera mig. Jag vet ju att det inte behövs, inte någonstans. Ingen ser upp till de som ligger på bottnen, beklagar sig över det/alternativt tar ut det över andra men inte gör ett smack för att förändra situationen. Människor som går till attack kan inte må så bra själva. Jag mår bättre. Jag vet bättre. Och de behöver någon som föregår med gott exempel. Även om de inte förstår det, även om deras svarta bubbla är för tjock för något ljus att tränga igenom, så står jag ändå där och försöker lysa. Men när de gång på gång fortsätter attackera och försvara sig.. då blir jag frustrerad. Och det är så lätt för frustrationen att övergå till aggressivitet.
Och jag blir sårad. Det gör ont när jag blir arg. Det gör ont när jag inte kan hjälpa någon annan. Likadant om dem inte förstår. Jag vet att det jag säger eller gör kan hjälpa men när den andra människan antingen inte förstår eller väljer att inte förstå.. då blir jag också ledsen. När mina ord hindrar mig från att uttrycka alla känslor, bilder osv som jag har i huvudet, när det verbala språket sätter hinder för mig och gör så att jag förblir oförstådd.. när jag inte ens kan berätta eller förklara själv.. det är jobbigt.
När jag ser någon som skulle behöva hjälp, som skulle behöva lite.. sanning. Kärlek. Släppa taget om egoismen. När jag ser det, och ser att jag inte kan hjälpa. Då blir jag sårad. För jag vill hjälpa. Jag vill hjälpa hela världen.
the key is inside of you.. you just have to set it free
2011-04-07 @ 21:26:08
Tänk så märkligt.. idag såg jag dig. För första gången. Du var fin, du var skör, du var nervös. Du har långa svarta ögonfransar, nyfikna snälla grönaktiga ögon. Så märkligt. Jag har aldrig riktigt sett dig som jag gjorde idag. Jag var nära att sträcka ut min hand, röra vid dig och säga "var inte nervös" för du skakade så. Men någonstans var det bara en tanke som flöt obemärkt förbi och när jag tänkte den så var det redan för sent. Jag vill bli mer uppmärksam inåt, följa mina tankar och impulser. Som igår. När hjärtat bultade och jag slängde mig av bussen två hållplatser för tidigt. För det var dimmigt ute och kanske kunde jag få en fin bild på den där fyren där borta? Det fick jag.
Kelkisen
2011-04-06 @ 22:32:59
Morgondagen kommer ju i vilket fall som helst.
fick mig att tänka till
2011-04-06 @ 21:35:14
out there
2011-04-06 @ 21:20:22
Ibland vet jag inte.. vad jag vågar posta i bloggen. men vadå. den är ju till för att jag ska våga! men jag vet att en del saker jag skriver kan verka lite .. konstiga kanske. Men alla är konstiga. Däremot är det inte alla som vågar erkänna det utan de följer strömmen. Jag följer hjärtat.
sen att ingen förutom jag läser min blogg spelar ingen roll. det är ändå ett stort steg. för jag vet att det går att läsa. det går att hitta hit. och det hjälper ändå. tror jag.
coldplay
2011-04-05 @ 20:05:31
When you try your best but you don't succeed
when you get what you want but not what you need
when you feel so tired but you can't sleep
stuck in reverse
And the tears come streaming down your face
when you loose something you can't replace
when you love someone but it goes to waste
could it be worse?
Lights will guide you home
and ignite your bones
Osynlig
2011-04-04 @ 09:24:35
På bussen. Den var ganska full, det fanns inte tillräckligt många sittplatser. Jag hamnade snett bakom en annan människa. Hon skrev ett sms och jag stod så bra att jag kunde läsa det. Hon skrev "det är du och jag älskling". Hon gick tillbaka till smset som hon svarat på. Det var från "världens mysigaste pojkvän". Han skrev "din kärlek är det finaste jag känt" och jag blev så himla glad. Precis som att det var jag som fick det smset, som skrev det svaret. Men det var det inte. Jag var bara en osynlig åskådare som fick ta del av deras fina förälskelse och känna deras vackra känslor.
en bild jag fotade igår 3 april 2011
söndag
2011-04-03 @ 23:21:09
känns som jag kommit ur gängorna lite. AND IT SUCKS.
Don't even know
2011-04-03 @ 15:56:05
Tänk vad synd att det skriftliga och verbala språket är så fattigt att jag inte kan uttrycka det telepatiska, psykiska språket. Det som är fyllt med bilder, känslor och sånt det inte ens finns ord för. Som magi. Svävande, silverglänsande, levande partiklar. De är vackra. Exeptionella, slående fantastiska. En liten explosion av vackert, ljust och lätt. Med mörka djup av mening, förståelse. En tyngd jag inte ens kan förklara.
När jag skriver, inte lika ofta när jag pratar, så kommer det till liv. Texten, orden får en bildlig struktur. Sammanlänkningar, färger, musik, känslor, minnen, bilder.. De utlöser och kompletterar varandra. Pennan, munnen, fingrarna, tankarna går av sig själv. Ingen kontroll. Underbart.
Ibland sällan, ibland ofta, har jag funderat. Hur kommer det sig? Är det så för alla?
Läser jag samma text, lyssnar på samma låt, tänker samma tanke flera gånger så skiftar dess innehåll likt ett norrsken. Oförklarligt, fantastiskt. Aldrig riktigt detsamma. Likt snöflingor, varenda en unik. Varenda gång du tittar ser du något annorlunda. Fast att det är samma ord så är det inte det. Innehållet, strukturen, färgerna, bilderna, allt.. har ändrats. Som magi.
Jag läser texten. Den påminner om en grå betongvägg. Jag läser texten. Den påminner om en overkligt stjärnfylld himmel. Jag läser texten. En drömfångare, en sen sommarkväll och rök eller dimma kommer krypandes i kanterna på bilden. Jag läser texten. Djupa dalar, berg, soluppgång eller solnedgång. Vackert. Frihet. Oförklarligt.
När jag skriver, inte lika ofta när jag pratar, så kommer det till liv. Texten, orden får en bildlig struktur. Sammanlänkningar, färger, musik, känslor, minnen, bilder.. De utlöser och kompletterar varandra. Pennan, munnen, fingrarna, tankarna går av sig själv. Ingen kontroll. Underbart.
Ibland sällan, ibland ofta, har jag funderat. Hur kommer det sig? Är det så för alla?
Läser jag samma text, lyssnar på samma låt, tänker samma tanke flera gånger så skiftar dess innehåll likt ett norrsken. Oförklarligt, fantastiskt. Aldrig riktigt detsamma. Likt snöflingor, varenda en unik. Varenda gång du tittar ser du något annorlunda. Fast att det är samma ord så är det inte det. Innehållet, strukturen, färgerna, bilderna, allt.. har ändrats. Som magi.
Jag läser texten. Den påminner om en grå betongvägg. Jag läser texten. Den påminner om en overkligt stjärnfylld himmel. Jag läser texten. En drömfångare, en sen sommarkväll och rök eller dimma kommer krypandes i kanterna på bilden. Jag läser texten. Djupa dalar, berg, soluppgång eller solnedgång. Vackert. Frihet. Oförklarligt.
Fyra och ett halvt år
2011-04-03 @ 15:44:31
En tjej.
Hon är lik mig. Hon tar mig på en resa, fyra och ett halvt år tillbaka. Långt hår. Samma klädstil. Samma frisyr. Det hade kunnat vara jag som satt där. En fyra och ett halvt år yngre version av mig.
Jag undrar vad som kommer hända henne. Vad hon kommer vara med om. Vilken resa hennes liv tar. Hon ser så ung ut. Så skör. Tunn som blött tidningspapper.
Och det hade kunnat vara du som kom gåendes genom dörren. Leende. Ovetandes om varandras existens. En helt annan verklighet. Vad hade hänt då?
välkommen till familjen
2011-04-03 @ 14:31:17
mina favoriter från cheap monday gick sönder i fredags. Inte okej! Så i en sörjande stund köpte jag tre par nya. Från vänster: Fröken Röd, Herr Blå, Farbror Militärgrön.
Triljoner tankar, idéer, bilder, fraser, ord, musikbitar, funderingar...
2011-04-01 @ 23:52:57
...men inte en enda sak kommer ut. Inget vettigt! Tror jag väntar lite med att skriva nåt tills det ligger lite fokus i huvudet. Sålänge kelar jag med scoopen. Ha det!
41. Go vegetarian
2011-04-01 @ 18:04:36
It's official.. I'm a vegetarian! inte så oväntat kanske.
ps. eftersom det är 1a april vill jag påpeka att detta inte är ett aprilskämt :)
