Handfallen
2011-04-07 @ 22:52:45
När någon går till attack.. då blir jag ledsen. Handfallen. Inte för att det är synd om mig, utan det är synd om den där andra som på något sätt känner sig hotad och måste hävda sig. Genom att attackera mig. Jag vet ju att det inte behövs, inte någonstans. Ingen ser upp till de som ligger på bottnen, beklagar sig över det/alternativt tar ut det över andra men inte gör ett smack för att förändra situationen. Människor som går till attack kan inte må så bra själva. Jag mår bättre. Jag vet bättre. Och de behöver någon som föregår med gott exempel. Även om de inte förstår det, även om deras svarta bubbla är för tjock för något ljus att tränga igenom, så står jag ändå där och försöker lysa. Men när de gång på gång fortsätter attackera och försvara sig.. då blir jag frustrerad. Och det är så lätt för frustrationen att övergå till aggressivitet.
Och jag blir sårad. Det gör ont när jag blir arg. Det gör ont när jag inte kan hjälpa någon annan. Likadant om dem inte förstår. Jag vet att det jag säger eller gör kan hjälpa men när den andra människan antingen inte förstår eller väljer att inte förstå.. då blir jag också ledsen. När mina ord hindrar mig från att uttrycka alla känslor, bilder osv som jag har i huvudet, när det verbala språket sätter hinder för mig och gör så att jag förblir oförstådd.. när jag inte ens kan berätta eller förklara själv.. det är jobbigt.
När jag ser någon som skulle behöva hjälp, som skulle behöva lite.. sanning. Kärlek. Släppa taget om egoismen. När jag ser det, och ser att jag inte kan hjälpa. Då blir jag sårad. För jag vill hjälpa. Jag vill hjälpa hela världen.
Kommentarer
Postat av: Melinda
Anna,
man kan inte göra allt, men alla kan göra något, som Ronald McDonald hade sagt :)
Att vilja känna sig hjälpsam är för det första den bästa grunden till i princip allt, och det skiner igenom även om det verbala språket sviker. Vissa människor i tjocka, svarta bubblor blir heller inte hjälpta av att bli hjälpta, så att säga. En del behöver hjälp till självhjälp och det innebär att så länge du är ditt lysande, hjälpsamt inställda du så kan de själva till slut titta ut ur bubblan och då se ljuset.
Jag är den som aldrig lovar, men jag lovar att jag ska läsa din blogg.
Trackback
