aa men jag slogs av en tanke idag som jag vill skriva om. Att vara vegetarian känns så sjukt naturligt för mig! Och jag .. jag förstår inte hur man INTE kan vara vegetarian. Eller, jo.. fast näe. Så himla konstigt att inte vara det. Det är som... jag var på ett vimmel idag och dem bjöd på snittar och champagne. Jag dricker inte och förstår inte riktigt grejen med det heller. Känslan är bara obehaglig. Men till snittarna då va. Där var kött på alla (tror jag, var inte så sugen att kolla ordentligt för det luktade bara salami runt hela bordet) och det kändes så sjukt att se någon ta en snitt med kött och stoppa den i munnen. Liksom, hallå?! Vad sjutton GÖR du? Och om någon frågar ifall jag äter fisk eller kyckling (tydligen gör många "vegetarianer" det) så börjar jag skratta för... NEJ! Vem sjutton äter döda djur överhuvudtaget?! Spela roll om det är en fisk, en kyckling eller en gris. SAME SAME. Det har varit någon som levde, som kände känslor, som hade familj.