Sommarnatt. Efter att jag följt en ny vän till bussen så smög doften av sommarnatt sig in i min näsa och ett minne dök upp till ytan. Ett minne om dig och mig. Den där helgen vi spenderade tillsammans på Ven. Den där natten när jag rusade ut ur huset, när alkoholen retat upp mig och gjort mig förbannad och sårad. Och du följde efter. Du ringde och jag gömde mig. If I faced you, I would've had to face my problems too. Till slut fick du komma till mig. Och när vi satt på bänken i hamnen och jag kunde känna mig trygg igen.. det var skönt. Du var en trygghet för mig då och du är en trygghet för mig fortfarande. Så kommer det alltid att ha varit. En känsla lämnar aldrig sinnet. Den finns där alltid i minnet. För mig är du trygghet. Och jag är kaos.