söndag fast måndag

2011-04-25 @ 19:30:21
Ligger på sängen, sänghimlen omkring mig skapar en trygg atmosfär. Solens sista strålar letar sig in genom fönstret. Jag blir randig av solen när den passerar persiennerna. Lugnande musik i öronen. Hjärtat slår hårt och jag mår illa. Jag känner mig rädd och ensam och jag önskar att det fanns någon bredvid som kunde hålla mig i handen. Någon som jag kunde dela mig själv med. Jag börjar redan bli trött på att dela mig själv med alla. Jag orkar inte det. Eller så är det bara att jag inte vill orka. Jag vill ge upp.

You're tired. Tired of everything, tired of nothing. You just want someone to be there and hold your hand. But no one is going to be there. You know you have to be strong for yourself, because no one can fix you. But you are tired, tired of being strong. For once you just want it to be easy. To be simple. To be helped. To be saved. But you know you won't be. But you're still hoping, still wishing. And you're staying strong and fighting with tears in your eyes. You are fighting.

Kommentarer
Postat av: Emilia

<3

2011-04-25 @ 19:56:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0