Igår hjälpte du mig. Bara genom att prata med mig. Mest om nonsens. Men det var den där lilla uppskattningen, det lilla att kunna prata med dig igen.. det hjälpte mig. Att du ville hjälpa mig, att du försökte hjälpa mig.. igen. Egentligen är det inte konstigt. Samtidigt som det är. Det beror lite på vilken syn på verkligheten man väljer att ha. Men jag vågade inte förvänta mig nåt. Jag vill inte förvänta mig nåt.