På bussen. Den var ganska full, det fanns inte tillräckligt många sittplatser. Jag hamnade snett bakom en annan människa. Hon skrev ett sms och jag stod så bra att jag kunde läsa det. Hon skrev "det är du och jag älskling". Hon gick tillbaka till smset som hon svarat på. Det var från "världens mysigaste pojkvän". Han skrev "din kärlek är det finaste jag känt" och jag blev så himla glad. Precis som att det var jag som fick det smset, som skrev det svaret. Men det var det inte. Jag var bara en osynlig åskådare som fick ta del av deras fina förälskelse och känna deras vackra känslor.