så idag såg jag att domedagen är beräknad till lördag. och jag funderar lite.. Om jorden skulle gå under.. det är okej. De senaste fem månaderna har jag varit med om en OTROLIG utveckling. Som att vända från svart till vitt. Nästan. Och skulle jorden gå under så känner jag mig ändå trygg. För de senaste fem månaderna har jag utvecklat en livssyn som är lite som en trygg hand att hålla i. Det skulle vara synd för min lillasyster skulle aldrig få växa upp i detta livet, jag skulle inte få lära känna henne och se vem hon utvecklades till. Men vad jag lärt henne skulle ändå följa med henne, min kärlek skulle finnas kvar hos henne i nästa liv. Vi får väl se vad som händer. De som tror på att en Gud bestämt att "människorna får 7000 år på sig" efter att Gud skickade ut Noa med sin ark.. jag vill bara säga "Change is the only constant". Och jag tror inte att en Gud är ett undantag. Allt förändras.