Det känns inte lika hemskt längre. Ibland.. ibland känns det förjävligt. Jag hade en bild på var jag skulle vara i framtiden. Jag kände mig säker, mådde askalasbra, och var lycklig. Det gör ont i hjärtat när jag tänker tillbaka. Hugger till och jag mår illa. Blir snurrig och kan inte riktigt tänka.

Men det.. det. Att tänka tillbaka. Det behövs inte. Jag är här. nu. det är nuet som behöver handskas med, inte dåtiden. Den har redan varit. den har redan hänt.

"Försök känna tillit till framtiden. Försök att inte tänka på det som varit, det du inte kommer se igen. Fokusera på det som inte varit, det som är nytt och som du kommer vara med om. I framtiden finns vackra ting, oändliga möjligheter. De kanske inte visar sig just nu men håll ut. Du kan säkert hitta minst en möjlighet om dagen som öppnar upp ännu en ny möjlighet."

Don't worry. Jag mår bra, oftast. Ibland, om jag känner mig lite trött eller svag på annat sätt så blir det gärna jobbigt. Men det går. Det måste ju gå! Det gör det. Ibland går det till och med riktigt riktigt bra och jag känner inte ens igen mig själv. Eller så är det bara att jag känner mig bättre än någonsin.